Häromdagen var jag ute med polarna när de ville äta tapas. Fattade inte vad det var, förrän vi beställde in mat som kom på små tallrikar. Vi var många och det beställdes in en hel drös med tallrikar. Jag blev faktiskt riktigt mätt på de där små tallrikarna. Det hade jag aldrig trott. Det var väldigt goda rätter. En del kände jag igen från förut, som tigerräkor, och friterade bläckfiskringar. En del var nytt som grillad tonfisk och rökt och grillat kött med kaprissås – det var riktigt gott. Vi satt ganska länge, sedan vad det några som ville fortsätta festa, men jag tyckte det vad lagom att kila hem efter det. Man börjar ju komma till åren...
Jag undrar om det är ett tecken på att en börjar bli en mogen man i sina bästa år(?) när en börjar knapra sallad? Skulle någon ha sagt till mig för tio år sedan att jag skulle sitta med en tallrik med en massa grönsaker hade jag aldrig trott det, hellre hade en väl blivit tokig än ätit sån där kaninmat. Men häromdagen fann jag mig själv sitta med en tallrik med sallad(!) och konverserade med vilt främmande människor på jobbet. Efteråt kom jag på vad jag hade gjort och skakade på huvudet åt mig själv. vad har det tagit åt en? Sitter med kostym, en tallrik sallad och vitt vin och konverserar. Jaha, ska man säga välkommen medelålder, eller vaddå?